Gravid i v. 32
Sista arbetsveckan! Kämpigt värre men jag har äntligen gått på havandeskapsledighet! Känner mig som en ny människa utan denna fysiska ansträngning som mitt arbete innebär. Börjar bli riktigt stor nu. En patient ropade på mig när jag stod utanför salen:
-Syster, syster!
-Ja..?
- Jag tror att du har blivit RIKTIGT tjock under min tid här... och jag har bara varit här en vecka!
Vill poängera att patienten faktiskt visste att jag är gravid... annars hade det varit riktigt illa... ; ) En arbetskamrat sa också att det ser ut som att det är dags när som helst nu... men det är faktiskt två månader kvar. Jag själv tycker inte att jag är SÅ stor. Stor, men inte gigantisk. Men alla andra ser väldigt smala ut. Jag utbrister så fort jag inte sett någon på länge: men vad SMAL du är! Har du alltid varit så där smal??? Konstigt att man inte tänkt på det innan?
Jag kunde balansera en skål med flingor på magen denna vecka när jag satt i soffan... praktiskt!
Har varit hos barnmorskan igen också. Allt bra med mig och bebisen. Hon trodde att den låg med huvudet nedåt, men just nu spelar det inte så stor roll eftersom att bebben fortfarande kan vända sig runt i magen (även om det börjar bli trångt). Jag lovar att den nästan låg på snedden i magen härom natten och sparkade som bara den... Det börjar som sagt bli lite trångt, även om bebben verkar tycka att det är helt okej med dessa akrobatiska övningar.
Supersöt Mumin-mamma som arbetskamraten L virkat till bebisen! Den fick jag (eller bebisen kanske?) i present när jag gick från jobbet på havandeskapsledighet. Fick även en kofta, mössa och två par sockor av L, bebisen är riktigt bortskämd... redan! ; )
//E
-Syster, syster!
-Ja..?
- Jag tror att du har blivit RIKTIGT tjock under min tid här... och jag har bara varit här en vecka!
Vill poängera att patienten faktiskt visste att jag är gravid... annars hade det varit riktigt illa... ; ) En arbetskamrat sa också att det ser ut som att det är dags när som helst nu... men det är faktiskt två månader kvar. Jag själv tycker inte att jag är SÅ stor. Stor, men inte gigantisk. Men alla andra ser väldigt smala ut. Jag utbrister så fort jag inte sett någon på länge: men vad SMAL du är! Har du alltid varit så där smal??? Konstigt att man inte tänkt på det innan?
Jag kunde balansera en skål med flingor på magen denna vecka när jag satt i soffan... praktiskt!
Har varit hos barnmorskan igen också. Allt bra med mig och bebisen. Hon trodde att den låg med huvudet nedåt, men just nu spelar det inte så stor roll eftersom att bebben fortfarande kan vända sig runt i magen (även om det börjar bli trångt). Jag lovar att den nästan låg på snedden i magen härom natten och sparkade som bara den... Det börjar som sagt bli lite trångt, även om bebben verkar tycka att det är helt okej med dessa akrobatiska övningar.
Supersöt Mumin-mamma som arbetskamraten L virkat till bebisen! Den fick jag (eller bebisen kanske?) i present när jag gick från jobbet på havandeskapsledighet. Fick även en kofta, mössa och två par sockor av L, bebisen är riktigt bortskämd... redan! ; )
//E
Kommentarer
Postat av: I
Hon är ju för rar den där L :-)
Synd bara på håret som följde med....
Trackback
